AND I COME HOME, LIKE A STONE. AND I FELL HEAVY INTO YOUR ARMS. THESE DAYS OF DUST WHICH WE'VE KNOWN WILL BLOW AWAY WITH THIS NEW SUN

En torsdag i maj var det. Vi började med att äta italienskt här i borgen. Någon timme senare satt vi på färjan till Helsingör. och väl där hoppade vi på tåget till Köpenhamn.

I Köpenhamn splittrades vi någon timme för att sedan återförenas. Det var länge sedan jag var i Köpenhamn och jag älskade att vara tillbaka. Danmark är så himla nära sedan jag flyttade till Helsingborg. Vi styrde stegen mot Forum och där var det en sjudundrande pepp.

Det var dags för mig att se Mumford and Sons för första gången. Och det var precis så vackert som jag trodde att det skulle vara. Under dagen hade jag trott att jag skulle börja gråta under konserten. Det gjorde jag inte, jag tjoade, dansade, strålade och sjöng.

Jag kollade upp i taket och följde ljusstrålarna. Drogs med när de rev av Little Lion Man i full fart.