Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Hur annorlunda det måste vara att växa upp i dessa tider. Hur vi hade tidsbegränsning på hur länge vi fick vara på internet när vi var små. Hur vi fuskade till oss PRO på Lunarstorm. Hur vi satt där på piren och gnällde på unga människor som väsnades i närheten. Hur vi helt plötsligt kände oss gamla.
Det var så fint att sitta där på en sten med två jädrigt bra människor bredvid mig. När solen gått ner satt vi kvar och kollade på färgerna tills de försvann. Vi gick hem till mig i och med att jag bor närmast, jag slängde ihop en äppelpaj som vi mumsade på samtidigt som vi kollade på New Girl.
3 kommentarer:
Men så fint! Ibland saknar jag verkligen Helsingborg, men bara ibland :P
Hur fuskade man till sej PRO på Lunarstorm?? Tänk om man vetat det när man behövt det. Mvh en som uppfattar det viktiga i texter.
Wow vilka färger! Så fin solnedgång :)
Skicka en kommentar